Kundens rättigheter?

Något som det sällan talas om när det gäller tatuerings- & piercingsstudier är vilka rättigheter som kunden har. Att se till kundens rättigheter har på senare år helt har fallit bort från de grundläggande tankarna kring piercing och tatueringsprocesser och som kund är det lätt att känna sig i underläge när man kommer in på en studio. Här är några av de stadgader som vi försöker driva Ed´s kroppskonst efter. Inspirationskällan är de stadgader rörande beteende som finns inskrivna i APPs (association of professional piercers) grundstadgar och avser hur all personal som arbetar i en studio, som är medlemmar i APP, ska bemöta sina kunder. Flertalet av deras regler och förslag är väldigt sunda och skrevs i en genuin anda av att försöka förbättra kunskapen och hygien i samband med kroppsutsmyckning i en tid då piercingbranschen fortfarande befann sig i sin linda. Som kund ska du kunna kräva: Att bli piercad i en ren, hygienisk miljö utav renlig, nykter och ansvarstagande piercare som använder ett par nya undersökningshandskar. Att bli piercade med en ny, steriliserad nål som efter användning kastas för att inte återanvändas till något annan. Att bara nyligen steriliserade och lämpliga instrument används för att assistera under piercingen och att dessa sedan kastas eller steriliseras igen om de ska användas på någon annan. Att håltagningspistoler inte används till att utföra en piercing, inte ens för ett hål i örat, då det lämnar onödiga skador och kan inte steriliseras tillfredsställande. Att kunna får sin piercing utföra med frid i sinnet, medveten om att piercaren utför ingreppet med god hygien och att allt som kommer i kontakt med kroppens vävnader har steriliserats/rengjorts tillfredsställande. Att en kunnig piercare har utvärderat lämpligheten och möjligheten att göra den piercing som önskar i förhållande till den egna anatomin och livsstilen. Att bli informerad om hur piercingen fungerar, eventuella risker och komplikationer som kan uppstå innan det att piercingen har gjorts, så att det finns ytterligare en möjlighet att ändra sig huruvida man vill göra en piercing eller ej. Att ha möjligheten att kunna gå till en annan piercare för ett andra utlåtande, endera i samma studio eller hos någon annan och först sedan bestämma vad som önskas och vart. Att i den nygjorda piercingen placeras ett läkningssmycke som tack vare material, utformning och storlek är lämpligt i avseende till den utförda piercingen. Material som är överdragna med andra material, förgyllda eller tillverkade av silver är aldrig lämpliga att placera i en ny eller oläkt piercing. Att få se piercingsstudion och få alla sina frågor korrekt och artigt besvarade utav den person som ska utföra ingreppet innan det att ett faktiskt beslut att pierca är taget. Att bli informerad både skriftligt och muntligt om skötsel i avseende till sin piercing och efter att piercingen är på plats ha möjligheten att kostnadsfritt kunna rådfråga sin piercare om eventuella frågor eller vid möjliga komplikationer. Att bli...

Läs mer

Spiraler & dotworks

Dot-works är något som börjar bli mer och mer populärt, då det är dekorativ och mångsidigt, man kan skugga med det, fylla i med det, använda det som linjer eller framhäva en annan yta med det, notera att dotworkspiralern inte kommer i kontakt med den svarta spiralen utan bildar ett separat mönster runt den, den nakna ytan som skapas blir en tredje spiralform som slingrar sig runt. Fast den sitter på fotens beniga framdel så kändes den lite, handtatuering är mindre smärtsamt än vanligt tatuering, då man lättare kan kontrollera djupet, maskinen saknar fingertoppskänsla, man ska dock veta att tatuera för hand tar längre tid, speciellt på smådetaljer då man får jobba med mindre nålar i en liten skala, samtidigt så öppnar det upp för en stor kontroll över motivet med god precision. Motiven som jag gör är influerade av många källor, det är en syntes av många ursprung som jag format till en vital blandning av kraftfulla mönster, både maoriska mönster, borneotatuering och gotländska bildmålningar har varit inspirationskällor men mycket av ideerna är helt mina egna,få av de motiv jag har gjort har faktiska förlagor utan är helt unika så vitt jag...

Läs mer

Dermal anchor – saker som sticker upp ur huden

Transdermal, dermal anchors, skinn-divers, micro dermal, surface anchors; kärt barn har många namn men det beskriver samma sak, att man har lagt ett smycke under huden och bara en liten del utav själva smycket är synligt på huden, smycket är internt gängat och tillåter att man skruvar på en mängd olika framdelar. Vanliga placeringar är under ögat, på bröstkorgens överdel, ovanför höften och på underarmarna; rent tekniskt kan man nästan ha dem vartsomhelst men områden som är lite stelar och inte rör på sig brukar funka bättre, exempelvis ansiktet överdel, bröstkorgen och stelare delare på underarmar, området som kommer konstant friktion, böjveck och liknande är sämre placeringar, konstant rörelse har en tendens få plattan under huden att ”såga” sönder omkringliggande vävnad och öka chansen för problem. Iden i sig själv är inget nytt; steven haworth (www.stevehaworth.com) och Samppa von cyborg är två utövare som gjort liknande transdermala implantat i åratal, metoderna man dock använt har avskräckt alla utom de mest hängivna kroppsmodifierings entusiasterna, många attraheras utav tanken på dem men när man tittade närmare på det så ville man inte utsätta sig för de risker och lidande som det innebar att få dem insatta. Den stora revolutionen kom dock 2006 då Patt Pruitt från custom steel body jewellery tog fram en prototyp för de första microdermala implantatet, som kunde läggas in utan att man behövde använda en skalpell, de har dock utvecklats i snabbt takt i och med att de började bli populära och man började får lite feedback med hur de skulle utformas, man glömmer gärna bort att de mest grundläggande piercingsmycken inte alls såg ut som de gör idag utan från början hade lite konstiga lösningar, exempelvis vanliga ballclosure ringar, standardringen för piercing, började med att kulan satt fast och man öppnade den genom att vrida den i sidled med tänger för att sedan stängas med samma metod. De största nyheterna som plockats fram är olika längder på stammen som sträcker sig upp genom huden. Från början tillverkades de bara i en storlek, vilket gjorde att de funkade lite sämre på en del placeringar. Den andra saken som utvecklades var plattornas utformning, den del som ska vila under huden, en dermal anchor har två delar här, dels en ”häl” vilket är dess korta bit och dels en ”fot” vilket är den längre biten som vilar under hudytan. Vilken utforming som anses vara bäst finns det många uppfattningar om; man får alltid kompensera mellan två olika ytterligheter när man ska försöka finna den bästa lösningen. På den ena sidan så är det hur stabilt man vill att de ska sitta under huden, på den andra sidan är det hur lätt man ska kunna sätta in dem. Ett problem man märkte var att en dermal anchor har en tendens att ”ställa” sig upp ur hålet, att dess häl åkte upp på hudytan medans foten fortfarande satt kvar under hudytan,...

Läs mer

Hur uppstår allergi?

Allergier har man hört historier om när det gäller piercing, även om seriösa piercare använder metaller eller material som är säkra för de som blir piercade, så finns det alltid de som endera piercat sig själva med ett dåligt val av smyckesmetall eller en oseriös piercare som inte bryr sig om sina kunders hälsa. Den allergi som uppstår är nästintill uteslutande sk Kontakt Dermatit(hudallergi) med huvudsakligen nickel, vilket kan yttra sig som irritation, klåda, sveda/ömhet, området kan blir rött och ”nässelfärgat” och börja flagna, fortsätter man bära smycket så riskerar man att utveckla en överkänslighet som täcker hela kroppen, och kontakt med sådana nickelbärande föremål som ringar, klockarmband, metallknappar och liknande kan då också börja uppvisa allergiska reaktioner hos personen ifråga. I Västvärlden räknar man med att runtomkring 10% av alla vuxna kvinnor och ungefär 1% av alla män är mer eller mindre nickelkänsliga, och kan utveckla allergiska reaktioner i kontakt med föremål som innehåller nickel. En hel del har diskuterats om just nickel och nickelinnehåll i smycken och det som egentligen avgör om ett smycke åstadkommer en allergi eller ej är inte hur mycket nickel som det innehåller utan hur mycket nickel och hur lätt nicklet löses ut från metallen, som kroppen sedan kan ta upp. Exempelvis det så kallade implantatstålet reagerar extremt lite på blod, svett, kroppsvätskor och rengöringsmedel, och avger ytterst små mängder nickeloxid som kroppen kan ta upp och reagera på trots att metallen kanske innehåller mellan 10-14% nickel. Ädelmetaller är dock sällan bra val att ha i en läkande piercing, då även om de bara har små mängder annan metall i sig, som till exempel nickel, då de har en tendens att reagera kraftigt på kroppsvätskor och rengöringsmedel,, då de ädla metallerna reagerar på de oädla metaller som de är legerade med, och löser ut dem ur metallen, det är bland annat denna oxid som missfärgar både guld och silver. Men vad är nickel egentligen? Nickel är ett grundämne, dess kemiska namn är Ni, om den tillförs till en legering så ökar den metallens motståndskraft mot rost och liknande, Nickel binder sig väl med andra metaller och används bla i sk rostfritt stål. Nickel är ett av de vanligaste ämnena på jorden, det återfinns i jordytan, på oceanens botten och utsöndras vid vulkanutbrott, Nickel existerar i luften vi andas, i vattnet vi dricker, i tobaksrök och i levande vävnad. Största källan för nickelintag är via födoämnen, människan bär i normala fall runt 10mg nickel i kroppen, vilket är bundet till ett protein kallad nickeloplasmin och utsöndras via kroppsavsöndringar. Födoämnen som bönor, soja, linser, broccoli, bananer, päron, valnötter, hasselnötter, vete, råg, korn, choklad och många andra födoämnen innehåller nickel i märkbara mängder. Chansen att utveckla kontaktallergi mot nickel är större i unga år, speciellt om nickel kommer i kontakt med blod eller sårvätska, som vid ett sår, irriterad hud eller vid en piercing, man debatterar...

Läs mer

Leukocyter, kroppens vita blodkroppar

Vita blodkroppar och deras funktion i kroppen Vita blodkroppar och blodets genomströmning har många hört talas om när det gäller läkningstider och sådant, men väldigt lite har sagts om hur det fungerar, så jag har skrivit lite om de Vita blodkropparnas uppgift i kroppen och hur de fungerar. Vita blodkroppar (leukocyter) Leukocyter är bara på genomresa i kroppen, ingen av dem vistas där längre än ett par timmar, högst ett dygn. Det är en samling av olika typer av celler som skiljer sig från varandra på många sätt, både i form, storlek och funktion. Alla Leukocyter härstammar från benmärgen, även om vissa av dem lämnar benmärgen redan när de fortfarande håller på att utvecklas och mognar på andra håll i kroppen. En gemensam egenskap för de vita blodkropparna är att de på ett eller annat sätt ingår i kroppens infektionsförsvar. De är specialiserade på olika uppgifter och klassificeras därefter, totalt finns det fyra stora grupper inom leukocyter. Granulocyter Drygt hälften av alla vita blodkroppar är sk Granulocyter (korniga celler) inne i dessa celler finns stora eller små korn, sk Granulae, vilket kan ses tydligt med ett mikroskop. Dessa små korn är behållare som är fyllda med olika sorters aktiva substanser, bland annat enzymer som kan bryta ner och förstöra andra celler om de sprutas in. Dessa vita blodkroppar föds till uppdraget att försvara kroppen mot infektioner och vistas bara några få timmar i blodomloppet. Deras egentliga bestämelse är de olika vävnadstyperna, det är i dessa de agerar som städpatruller och håller rent från främmande organismer, som till exempel bakterier. Inom granulocyter så finns det tre typer och deras verksamhet skiljer sig åt, deras grupptillhörighet är endera neutrofila, eusinofila eller basofila. Neutrofila granulocyter Finns i frontlinjen för kroppens immunförsvar. Deras uppgift är att förgöra inkräktare genom att ”äta upp” (fagocytera, inkapsla) dessa. Neutrofilerna patrullerar blodet under de första timmarna av sin livstid och griper in om de behövs. Neutrofilernas fiender är främmande mikroorganismer, endotoxiner (bakteriegifter) eller vilsekomna celler från kroppen. Blir fienderna för många så kan en stor mängd neutrofiler lösgöras i kroppen, dessa finns vilande i benmärgen och kan snabbt utsöndras i akuta situationer. Eosinofila granulocyter Förekommer också först och främst i samband med blodbanan. Liksom neutrofilerna bekämpar de inkräktare via direktkontakt genom att inkapsla och lösa upp det främmande ämnet, eller förgöra det på kemisk väg genom att släppa lös sina kemiska enzymer. I likhet med de andra granulocyterna så lockas även eosinofila granulocyter till infekterade eller inflammerade sår, där de kan lämna blodkärlet och flockas i den angripna vävnaden. Basofila granulocyter Har i sina stora, blåsvarta korn ämnet Histamin, som de utsöndrar i mängd vid bla vissa former av allergier. Basofilernas exakta funktion håller fortfarande på att utforskas och är i stor del höljd i dunkel. Monocyter Deras funktion är att som de andra leukocyterna att ”äta” upp främmande organismer, men den börjar inte med detta förrän...

Läs mer

Blodet och dess funktion i kroppen

Blodets funktioner Alla vet från skolan att blodet bär syret genom kroppen, men det reglerar många fler funktioner än så. Uttrycket: ”att ge blod är att ge liv” är träffande, dess betydelse är livsavgörande för vår överlevnad och att det fungerar felfritt är grundläggande för vårat välbefinnande. Människan är en synnerligen komplicerad organism, uppbyggd av organ och vävnader som i sin tur alla består av en myriad celler. För att denna struktur inte ska falla sönder och samman och sluta fungera behövs ett samordnande system som ser till att de olika delarna samverkar och håller kontakt sinsemellan. Ett sådant system är vårt blod, dess arbetsuppgifter i kroppen är fler än vad jag ska behandla här, men jag ska ta upp de sju största: Blodet hjälper kroppen att andas. Utan blodets hjälp skulle våra celler inte kunna andas. Det är de röda blodkropparna som i sina lass av hemoglobinmolekyler transporterar syre från lungorna till varje enskild cell i kroppen. Syret utgör största delen av cellernas bränsle, utan det skulle deras ämnesomsättning avstanna helt, med döden som följd. Samtidigt som cellerna tar upp syre, lämnar de ifrån sig en av sina slaggprodukter, den skadliga gasen koldioxid till de röda blodkropparna som transporterar den vidare till lungorna. Där försvinner koldioxiden ur kroppen via utandningsluften. Blodet transporterar näring och för bort avfallsämnen som tas upp i olika delar av kroppen. Först och främst sker det med näringsämnen från födan. De kommer in i blodet via tunntarmen i sönderdelad form eller mellanprodukter, substanser som maten bryts ner till vid matsmältning. Men de olika substanserna kan hamna i blodet via andra organ också. Den som röker blandar sitt blod med nikotin och tjära genom upptag genom lungorna. Den som smörjer sig med salvor och liknande överför verksamma ämnen till blodet via huden. Restprodukter från cellernas ämnesomsättning tas också om hand av blodet. Ämnen som kroppen vill bli av med dumpas via blodet i tarmarna, njurarna, lungorna eller förs till huden. Där utsöndras de eller bryts ner. Blodet hjälper din ”personkemi” på traven. Eftersom de flesta av våra livsprocesser är kemiska reaktioner som äger rum i vattenlösningar, är det viktigt att dessa reaktioner får ske så ostört som möjligt, i dessa förlopp deltar alltid vätejoner och hydroxyljoner (elektrisk laddade molekyler som utgörs av en väte och en syreatom). Mängden väte respektive hydroxyljoner som bildas bestämmer surhetsgraden i en lösning (eller dess ph, som är ett mått på koncentrationen av vätejoner per volymenhet). Våra livsprocesser kräver att Ph i den omgivning där den kemiska reaktionen äger rum håller sig på en given nivå. Detta föruttsätter att reaktionen sker i en sk buffertlösning, ett system som innehåller både en ”bas” och en ”syra” på ett sådant sätt att dessa kan omhänderta överskott av sura respektive basiska komponenter och motverka förändringar i Ph. Kroppens viktigaste buffertlösning är blodet, det har en utmärkt buffertförmåga tack vare hemoglobinets uppbyggnad och i...

Läs mer