Leukocyter, kroppens vita blodkroppar

Vita blodkroppar och deras funktion i kroppen

Vita blodkroppar och blodets genomströmning har många hört talas om när det gäller läkningstider och sådant, men väldigt lite har sagts om hur det fungerar, så jag har skrivit lite om de Vita blodkropparnas uppgift i kroppen och hur de fungerar.

Vita blodkroppar (leukocyter)

Leukocyter är bara på genomresa i kroppen, ingen av dem vistas där längre än ett par timmar, högst ett dygn. Det är en samling av olika typer av celler som skiljer sig från varandra på många sätt, både i form, storlek och funktion. Alla Leukocyter härstammar från benmärgen, även om vissa av dem lämnar benmärgen redan när de fortfarande håller på att utvecklas och mognar på andra håll i kroppen. En gemensam egenskap för de vita blodkropparna är att de på ett eller annat sätt ingår i kroppens infektionsförsvar. De är specialiserade på olika uppgifter och klassificeras därefter, totalt finns det fyra stora grupper inom leukocyter.

Granulocyter

Drygt hälften av alla vita blodkroppar är sk Granulocyter (korniga celler) inne i dessa celler finns stora eller små korn, sk Granulae, vilket kan ses tydligt med ett mikroskop. Dessa små korn är behållare som är fyllda med olika sorters aktiva substanser, bland annat enzymer som kan bryta ner och förstöra andra celler om de sprutas in. Dessa vita blodkroppar föds till uppdraget att försvara kroppen mot infektioner och vistas bara några få timmar i blodomloppet. Deras egentliga bestämelse är de olika vävnadstyperna, det är i dessa de agerar som städpatruller och håller rent från främmande organismer, som till exempel bakterier. Inom granulocyter så finns det tre typer och deras verksamhet skiljer sig åt, deras grupptillhörighet är endera neutrofila, eusinofila eller basofila.

Neutrofila granulocyter

Finns i frontlinjen för kroppens immunförsvar. Deras uppgift är att förgöra inkräktare genom att ”äta upp” (fagocytera, inkapsla) dessa. Neutrofilerna patrullerar blodet under de första timmarna av sin livstid och griper in om de behövs. Neutrofilernas fiender är främmande mikroorganismer, endotoxiner (bakteriegifter) eller vilsekomna celler från kroppen. Blir fienderna för många så kan en stor mängd neutrofiler lösgöras i kroppen, dessa finns vilande i benmärgen och kan snabbt utsöndras i akuta situationer.

Eosinofila granulocyter

Förekommer också först och främst i samband med blodbanan. Liksom neutrofilerna bekämpar de inkräktare via direktkontakt genom att inkapsla och lösa upp det främmande ämnet, eller förgöra det på kemisk väg genom att släppa lös sina kemiska enzymer. I likhet med de andra granulocyterna så lockas även eosinofila granulocyter till infekterade eller inflammerade sår, där de kan lämna blodkärlet och flockas i den angripna vävnaden.

Basofila granulocyter

Har i sina stora, blåsvarta korn ämnet Histamin, som de utsöndrar i mängd vid bla vissa former av allergier. Basofilernas exakta funktion håller fortfarande på att utforskas och är i stor del höljd i dunkel.

Monocyter

Deras funktion är att som de andra leukocyterna att ”äta” upp främmande organismer, men den börjar inte med detta förrän den kommit ut i kroppen och genomgått en serie förändringar, som anpassas efter vad den behöver göra, väl i vävnaden sväller den upp och fyller sin cellplasma med en rad kemiska vapen i kampen mot den materia som den ska förgöra, när monocyter nått detta stadie kallas de ”Makrofager” vilket betyder storätare. Deras funktion beror alltid på den vävnad de etablerar sig i men funktioner är många. Förutom att äta upp kroppsfrämmande material, tex celler som kommer från andra individerm tar makrofager bort skadade eller uttjänade röda blodkroppar ur cirkulationen, De spjälkar dem och förmedlar det järn som frigörs till förstadiet i benmärgen, så att det kommer till återanvändning. Makrofager håller också rent i vävnaden från celler som hotar att dela sig okontrollerat och förvandlas till tumörceller.