Piercing – En gammal tradition

Piercing har sedan antiken (och dessförinnan) utövats inom en mängd olika kulturer. Anledningen för att smycka sin kropp genom piercing är lika många som antalet kulturer som brukat dem. De mer generella är, ett rituellt bruk för att markera en övergång, vanligen från pojke till man och dels för att markera tillhörighet till en grupp.  Andra anledningar faller under kategorin som sexuell förhöjning och ren och skär fåfänga. Där de estetiska aspekterna i väldigt hög utsträckning även kopplar till ritualen och grupptillhörighet samt det sexuella.

Under de senaste decennierna har det skett ett ökat intresse för kroppsutsmyckning. Inte enbart för kläder, smink, smycken och frisyrer utan även för former av att prydda sin kropp på ett sätt som tidigare stämplats som barbariska, perversa eller på annat sätt ”avvikande”. Merparten av 1900-talets fördomar kring tatuering, piercing och annan kroppsmodifiering som en markering på sjöfarare, kriminella och prostituerade, har luckrats upp och är idag förhållandevis vanliga fenomen. Sedan det att olika former av kroppsmodifiering började dyka upp inom olika subkulturer under 1960-70-talet och särskilt under de sista 15åren i Sverige har utvecklingen varit lavinartad. Idag är mycket av dessa ett bruk för gemene man och nått den grad av tolerans att det ibland blir lätt att glömma de fördomar som fortfarande cirkulerar. Framförallt är det tatuering och piercing som har nått en högre grad av social acceptans, samtidigt som det konstant utvecklas och dyker upp andra gamla former av kroppsmodifiering i ny tappning och de som är helt nya, bland annat har scarification trätt fram som ett alternativ till tatueringen.

Piercing är utan tvekan ett av de äldsta sätten att smycka sig och en av de former som är bland det mer utbredda över världen och går att finna allt från det kyliga arktiska klimatet till Saharas heta sandöknar. En av orsakerna till dess popularitet är att de, i de flesta fall, inte är en permanent modifiering. Utan de flesta piercingar går att avlägsna och med tiden tynar hållet bort till ett litet ärr.

Medan öronen (som inte förefaller finnas där för någon annan anledning än piercing) onekligen är den vanligaste typen av piercingen är både näsa och läppar vanliga placeringar för piercings över hela världen. Bara fantasin verkar begränsa vilken typ av smycke som människor har burit i sådana piercings och möjligheterna är oändliga.

Sagan slutar inte heller med tillförandet av ett hål i kroppen, utan med detta ökar bara möjligheterna. När väl en liten piercing har blivit gjord i kroppen kan denna långsamt ökas i storlek genom att systematisk sätta in större och större smycken för att i slutändan kunna resultera omformad vävnad alternativt för att kunde bära nya och större smycken. Oavsett anledning, så är resultat spektakulärt och visar på det spektrum av möjligheter som kroppen kan modifieras till, om bara önskan, vilja och drömmen finns där.

Piercings har ökat markant och bryter hela tiden ny mark, i avseende till läkning, tillvägagångssätt och material. För 30-40 år var det ovanligt att i västvärlden se någon form av piercing, förutom enstaka hål i kvinnors öron t o m hål i ett manligt öra var spektakulärt och uppseendeväckande. Piercing är utan tvekan den kroppsutsmyckning som är snabbast på frammarsch och har utvecklats bl a i USA under sådana pionjärer som Doug Maloy, Fakir Musafar och Jim Ward, den sistnämnda är grundaren till Gauntlet som var ett av de första piercingföretagen. Ward var även personen bakom PFIQ (Piercing Fans International Quartley), en tidskrift för piercings intresserade. I England startade Alan Oversby (Mr Sebastian) en piercing våg och fortsatte det arbete som Doug Malloy startade. En annan inflytelserik person är Pauline Clark, författarinnan av ”The Eye of the Needle” en av det största referensverket om piercing. Boken ger en bra och enkel översyn över piercing som fenomen och är något av en Bibel, tillsammans med Fakir Musafars ”Modern Primitive”, som möte stort motstånd och totalförbjöds i bl.a. England för dess s.k. stötande innehåll, något som dock hjälpte till att befästa dess legendariska status.

Anledningarna varför många dras till just piercing är många. En stor del väljer piercing som ett estetiskt inslag i deras framtoning, där denna möjliggör större variation än exempelvis tatuering eller andra former av modifiering.  Andra tycker om den mer fysiska känslan med piercing och möjligheterna med att kunna variera samma piercing i det oändlig med olika smycken. Medan det för några är en önskan att chockera sin omgivning. Merparten väljer dock att pierca sig för sin egen skull och som en markering av den egna individualiteten.

Piercing är nog också den form av kroppsmodifiering som låter bärarna leka mest med själv, genom möjligheten att byta smycket, töja sina piercings och på annat sätt förändra och pyssla med dem.

Piercing har kommit för att stanna. Fler och fler individer, oavsett ursprung har fått upp ögonen för denna urgamla konstform och medverkar till dess återfödelse i en modern tappning.